Bättre framtida psykisk hälsa - för dagens barn och ungdomar

Den ökade psykiska ohälsan hos unga är Sveriges kanske allvarligaste folkhälsoproblem. Ett nytänkande krävs för att vända utvecklingen. På onsdag arrangerar Riksorganisationen Haro ett unikt seminarium om den ökade psykiska ohälsan hos barn och unga. Folkhälsominister Maria Larsson inledningstalar, två internationella experter föreläser och en svensk panel debatterar.

Den ökade psykiska ohälsan hos våra barn och ungdomar är oroande. Det bekräftas nu senast av Socialstyrelsen i årets Folkhälsorapport och av Folkhälsoinstitutet i sin dagsaktuella kunskapsöversikt. Eftersom psykisk ohälsa är ett socialt arv är det viktigt att utvecklingen kan vändas. Varför mår inte barn och unga bättre i ett av världens rikaste och mest jämlika länder?

Riksorganisationen Haro arrangerar ett unikt seminarium med ny kunskap om barns och ungas psykiska ohälsa. Efter inledningstalet av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson presenterar Dr. Gordon Neufeld från Kanada sina banbrytande psykologiska rön om unga människors hälsosamma utveckling. Neufeld är även sverigeaktuell med sin snart utkomna bok "Våga ta plats i ditt barns liv". Därefter föreläser en av världens främsta förskoleforskare, Prof. Jay Belsky, om den hittills största studien på förskolans effekter. Jay Belsky är rådgivare åt den brittiska regeringen i barnomsorgsfrågor.

Seminariet avslutas med en paneldebatt under ledning av Susanna Popova. Där medverkar: Mikaela Valtersson, (mp); Chatrine Pålsson Ahlgren, (kd); Sven Bremberg, Folkhälsoinsitutet; Gunilla Niss, barnpsykolog; Peter Währborg, Sahlgrenska akademin och Louise Hallin, psykoterapeut.

Intresset för seminariet har varit stort. Seminariet har samlat över 125 deltagare, i huvudsak svenska yrkesmänniskor: psykologer, läkare, pedagoger, rektorer, folkhälsostrateger, lärare, politiker och andra.

Seminariet är inte bara unikt till innehåll utan även arrangemanget är ovanligt. Seminariet genomförs helt av en liten ideell organisation, Riksorganisationen Haro, helt utan ekonomiskt stöd, och utan egentlig marknadsföringsbudget.

Riksorganisationen Haros ambition med detta seminarium är att lyfta in ny kunskap i debatten och därmed öka förutsättningarna till en bättre framtida psykisk hälsa för dagens barn och ungdomar.

Haros kontaktpersoner:
Madeleine Wallin, ordförande, 0734-45 95 96, madeleine.wallin@haro.se
Jonas Himmelstrand, projektledare, 070-547 51 93, jonas.himmelstrand@haro.se
Läs mer om seminariet på: www.haro.se

Trygga barn – Trygga föräldrar – Familjens roll på 2000-talet

Med både personligt engagemang och evidensbaserad skärpa knyter Jonas samman ny kunskap om orsak och verkan för barns och föräldrars trygghet. Efter att ha läst Jonas Himmelstrands helt underbara föredrag i riksdagshuset på ett seminarium arrangerat av Kristdemokraternas familjepolitiska utvecklingsgrupp kände jag att jag har mer att se fram emot än någonsin tidigare. Föredraget och dess referenslitteratur finns att läsa på Svenska och Engelska.

Ett ofrånkomligt resultat av äkta lärande är att det ändrar människors synsätt och känsla om sig själva och sin omgivning. Viktigast för mig är sådan personlig självinsikt och emotionella närhet till mina närmaste. Därför kan jag inte hjälpa att bli uppfylld när jag tänker på hur mycket en familj i ett litet land som Sverige kan förmå genom individuell förståelse och anpassning till principer som verkligen fungerar.

Ibland tror jag mig ha förstått en del om hur saker och ting fungerar. Ta en vanlig förbränningsmotor som exempel. Jag gick och trodde att motorutvecklingen stagnerat, men så dyker det upp en liten grupp forskare som hittar en robust, men billig teknik att fritt styra motorförbränningen, varmed motorn får helt nya egenskaper med betydligt mindre utsläpp och bränsleförbrukning och rejält högre driftprestanda.

Samma känsla av ny förståelse fick jag när jag läser om kunskapen som Himmelstrand pekar på. Jag gick och trodde att förskolans/skolans utveckling hade stagnerat. Men så dyker det upp ett nytt forskningsfält som hittar en robust, men billig teknik att fritt styra lärandet, varmed förskolan/skolan får helt nya egenskaper med betydligt mindre psykisk ohälsa och resursförbrukning och rejält högre kunskapsresultat.

Den nya kunskapen är förståelsen om anknytningens inverkan på barns utveckling och livslånga lärande. För ett litet barn handlar allting först om känslomässigt lärande. Små barn har sedan födseln en fullt utvecklad emotionell förmåga och lär sig av föräldrarna från första stund. Detta lägger sedan en emotionell grund för hela resten av uppväxten och det vuxna känslolivet. Först vid treårsåldern börjar barn utveckla ett språk och logik.

Citerar några rader ur föredragets inledning:
"De senaste 30 årens familjepolitik har resulterat i otrygga barn, stressade vuxna och ett sämre föräldraskap. Eftersom barns trygghet är ett starkt socialt arv är vi dessutom inne i en negativ spiral.

Våra barn behöver mer tid med sina föräldrar – och de flesta föräldrar behöver mer tid med sina barn. Det kräver en ny syn på familjen. Det kräver politiska åtgärder." (källa www.thc.se)

Inläggets har uppdaterats senast 2009-01-15, 23:15

Haro's Uppsatsstipendium

Det talas ofta om ökad stress bland svenska barn och ungdomar, och om den ökande psykiska ohälsan. Det är ingen tvekan om att stora förändringar har skett under senare år, TV och internet, förändrade familjeförhållanden, arbetslinjens genomslag och tidigare dagisdebut. Det finns en del forskning på området, medan vissa aspekter fortfarande är outforskade. Så saknas till exempel en heltäckande sammanställning av små barns psykiska hälsa, och det finns heller ingen vetenskaplig förklaring till varför en tredjedel av de svenska barnen vid 15 månaders ålder uppvisar en varierande grad av otrygg anknytning till sina föräldrar (Per Kågeson, ”Tid för barn?”, SNS 2004).

Haro, Riksorganisationen för Valfrihet, Jämställdhet och Föräldraskap vill med den bakgrunden utlysa ett stipendium à 5000 kr för uppsatser och vetenskapliga arbeten som bidrar till att förbättra kunskaperna om små barns situation och familjernas betydelse för barnens utveckling.

Exempel på ämnen som uppsatsen kan vara skriven i: psykologi, pedagogik, statsvetenskap, sociologi och juridik.

Exempel på områden som är intressanta för oss:

• Finns ett samband mellan tidig dagisdebut och skolresultat?

• Finns ett samband mellan tidig dagisdebut och psykisk hälsa eller ohälsa?

• Hur fördelar sig ansvaret juridiskt mellan föräldrar och stat/kommun?

• Hur ser barnkonvention på ansvaret mellan föräldrar och stat/kommun?

• Värderas det obetalda arbetet olika beroende på om en man eller kvinna utför det?

För mer information kontakta Riksorganisationen Haro på ingvild.segersam@haro.se