Värdet av mänsklig omsorg

Nu går attackerna på vårdnadsbidraget igång igen. Alla ska gå i förskolan. Inga undantag. Alla barn är lika. Det visar man klart och tydligt eftersom det är den och bara den som skall subventionerar.

Var är forskning på att förskolan är det som är bäst? Detta känns mer som ett stort experiment där vi börjar ana konsekvenserna. Idag sköljer en våg av våld bland ungdomar över oss, undomar mår sämre psykiskt och fler och fler försöker att begå självmord. BRIS rapporterar att barnen skriker efter föräldrar som bryr sig, Barnombudsmannen rapporterar att fler och fler föräldrar har svårt att knyta an till sina små. Flest ungdomar går idag på de Individuella programmen på gymnasiet för de klara inte av de "vanliga" linjerna och av dessa misslyckas majoriteten. Polisen tror inte att mer resurser kommer hindra de allt grövre brotten, bara föräldrarna kan. ÄNDÅ håller (s) fast vid att mer tid med barnen när de är små kan bara skada dem (och arbetslinjen förstås). De behöver pedagoger inte föräldrar.

Detta är helt absurt!

Barn behöver närhet, känna att de är nummer ett i sina föräldrars liv, att de kommer före karriär och andra intressen. Då kan de växa upp med en god självkänsla och känna att de är någon som betyder något, de kommer kunna känna empati och kärlek för andra.

Vi forskar på allt möjligt i Sverige men inte på konsekvenserna av förskolan. Kan den tidiga separationen från föräldrar vara en bidragande faktor till den ökade psykiska ohälsan och det ökade våldet? Staten vill inte veta för det finns en VIKTIGARE agenda, det ser vi klart och tydligt i artikeln, jämställdhet, arbetsmarknaden och förvärvsarbete (och glöm inte löneutvecklingen). Därför subventionerar man bara förskolan och är så rädd för vårdnadsbidraget. Vårdnadsbidraget är ett verktyg som kan hjälpa föräldrar att känna efter och bedöma när deras barn är redo att starta förskolan. Detta är en fantastisk möjlighet att se varje enskilt barn och fatta beslut efter var barns behov istället för att anta att de alla är stöpta i samma form och reagerar på samma sätt vid en tidig start i förskolan. Kanske kan de då starta vid två eller tre års ålder och på så sätt ge barnen en mer hälsosam start i livet.

Till sist, om vårdnadsbidraget är en kvinnofälla för att det är flest kvinnor som väljer det, så borde alla förskolor i hela Sverige också klassas som kvinnofällor. Allt handlar om hur vi värderar omsorgen om andra människor. Vänligen

Therese Murphy
ordförande
Haro, Riksorganisationen för Valfrihet, Jämställdhet och Föräldraskap