http://etc.se/blogg/17572/lockad-av-vardnadsbidrag
Bidrag lockar inte så mycket. Men vårdnad lockar definitivt - och möjligheten att själv fostra sina barn. Det handlar inte om att glida iväg från arbetslivet utan att glida in i livet självt! Barnen är det främsta i livet - det mest kompetens- och personlighetsutvecklande som finns. På hemmamarknaden utvecklas man tillsammans med barnen, hittar harmonin i livet, lär känna sig själv på djupet. När man sedan, när tiden kommer - återgår till "bortamarknaden", är risken för att bli utbränd mindre. Man har lärt sig att bekräftelsen ligger inte i vad man gör, utan i vad man är. Och jag är mamma. Med ett självförtroende och en styrka som bara en kvinna som själv vågat fostra sina barn kan ha.
Den största kvinnofällan har staten skapat. Där 1000-tals kvinnor sliter ut sig i vårdyrken för att tjäna in skattepengar så att staten kan subventionera deras barnomsorg. Om de hade tjänat 400 000 om året hade det kanske lönat sig - för samhället åtminstone. Men kvinnorna tjänar inte 400 000 om året, och det lönar sig inte vare sig för dem, samhället eller allra minst för barnen.
Jag ser fram emot ett Sverige där vård av barn uppskattas och värderas för det arbete det är - även om det sker i eget hem och av egna barn. Vårdnadsbidraget är ett litet, litet steg i rätt riktning mot ett mer familjevänligt och humant samhälle. Ett samhälle där kvinnor har friheten att vara mammor - på riktigt.
tisdag 27 maj 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)