Den nya kvinnofällan

Aftonbladet rapporterar om en ny kvinnofälla - lifestyle-stressen. En undersökning med 6 500 kvinnor från 21 olika länder visar på den ökande stresskänslan hos kvinnor. Varannan svensk kvinna känner sig stressad, var tredje har sömnproblem och många känner oro, ängslan och ångest. Varför? Därför att vi har ett så krävande privatliv som ska kombineras med ett lyckat yrkesliv. Det är alltså barnen som stressar oss och familjen...

Eller kan det vara tvärt om? Att det är jobbet som stressar oss? Att kvinnor innerst inne känner att barnafostrande och familjebyggande är något man vill hinna med först och främst?

En annan undersökning där 11 000 europeiska kvinnor svarat visar tydligt att en stor majoritet av kvinnorna önskar mer tid till familjen och barnen. De önskar ett officiellt erkännande av moderskapet, mer flexibilitet och förståelse för att yrkeslivet måste se annorlunda ut när barnen är små.

Kanske kvinnor skulle må bättre om de fick bestämma lite mer själva?

Allt fler småbarn i stora dagisgrupper

Allt fler småbarn i stora dagisgrupper - så låter rubriken i Dagens Samhälle (16, 2011) när de beskriver den svenska dagistrenden. Sedan 2003 har antalet småbarnsgrupper med 17+ inskrivna barn tredubblats. Nästan 1/5 av all barngrupper har mer än 21 barn.

Samtidigt skriver DN om hur över 700 förskollärare sjukskrevs i fjol efter jobbskada. "Bitna, sparkade och klösta - på jobbet," skriver Metro - även de refererar till Arbetsmiljöverkets undersökning. Man skulle även kunna skriva om alla de förskolelärare som sjukskrivs pga stress, för höga bullernivåer och utbrändhet. Förskolelärare är den yrkeskategori som är bäst på sjukskrivningar i Sverige.

Per Ove Kellgren, facklig företrädare för lärarförbundet i Malmö, säger i en intervju i Metro: "Det har förvärrats i och med större barngrupper. Trängseln och arbetsbelastningen gör förskolelärarna stressade, och stressad personal medför stressade barn."

Skolverkets undervisningsråd, Magdalena Karlsson säger följande till Dagens Samhälle: "För små barn kan det vara stressande att knyta många relationer under en dag, det är det främsta bekymret". Barn som inte blir sedda och bekräftade riskerar att bli störda i sin emotionella och språkliga utveckling, enligt forskningen.

Vad säger allt detta om kvaliteten på den svenska förskolan? Har vi råd med att försumma en hel generation?

Människan - hundens bästa vän

SVT har börjat med en ny dokussåpa, Huset fullt av hundar. 6 hundar förs i hop i ett hus och ska röstas ut tills segraren till slut får åka hem med sin nya matte. Det är inte mycket som får svensken att riktigt reagera. Men nu har 1000-tals anslutit sig till facebook grupper och skickar in arga mejl till SVT - en folkrörelse som reser sig upp till kamp för hunden. Veterinärer sågar konseptet och beskriver hur stressade hundarna blir eftersom de är okända för varandra och även huset och omgivningen är ny. Och visst går det att hålla med. Djuren har inte frivilligt gått in i detta eller skrivit på något guldkantigt kontrakt. Förhoppningsvis är de lyckligt omedvetna om den eventuella förnedringen mediaexponeringen medför.
Men jag kan inte låta bli att tänka på de uteblivna reaktionerna när 1-åriga människovalpar förs i hop i ny omgivning när det är dags för inskolning i förskolan. Stressen är den samma. Ångesten över att allt är annorlunda och att den ende som kan skapa lugn i stormen, mamma eller pappa, inte är där. Barnen har heller inget val. Men ingen skickar arga mejl eller startar någon grupp på facebook. Det kanske är dags för en folkrörelse - upp till kamp för barnen?

Vem känner vad?

Aftonbladet publicerade för ett tag sedan en studie som visar att hemmamammor stressar mer än karriärskvinnor. Frågan är hur studien egentligen skall tolkas. En av artikelns eminenta kommentarer skriver: "Ett avgörande stressfenomen är flykt från sårbarhet, vilket innebär att människor som blir stressade inte längre känner sina känslor. Detta skapar ett perceptuellt skydd som anpassar personen till den hårdare miljön, men till ett mycket högt pris."